Idag var det speluppehåll på beachsoccern, vilket innebar inget folk. Vi fick sovmorgon men chefen ville ha öppet några timmar, inte mig emot. Lite mer betalt är inte fel och även om vi inte haft något att göra idag så är det 6 timmars betalt.

Så jag jbbade alltså 11 till 17 och gick sen hem. Jennifer mötte mig på sin cykel och nu har vi tittat på tv, slappat och snackat lite skit.

Dagarna går trots allt snabbt och det blir inget jobb på beachandbollen. Vojan hade inte fått mat eller glass-tillstånd under de dagarna nere på stranden. Så sex dagar kvar innan jag är ledig i två-tre veckor tills mitt nästa jobb börjar. Får bara ynka 5000-6000 på de tre veckorna efter skatt som jag bestämde mig för att de skulle dra så jag slippet betala restskatt ett tredje år. Men med tanke på att jag får ungefär lia mycket och lite mer på det här jobbet så är det en bra sommar. Jag får dessutom chansen att sola lite, som jag aldrig tidigare hunnit.

Har börjat fundera på att göra fler tatueringar dessutom, fylla i dne jag har med lite färg kanse och någon till. Men jag sa vänta några år, stackars mamma står inte ut med allt för mycket.

Nu ska jag gå ut till Jennifer igen, innan dess sa jag uppmärksamma att Elin är min första nära vän som idag tog ett steg i rätt riktning mot körkortet genom att klara teorin. Det är snart vi som är chaufförerna, hon och jag ska åka någonstans nån dag när vi har pengar och me Kajjan och Mallan i baksätet.

Vi höres!

OJoj, precis på minuten där. Detta inlägg skrivs alltså måndagen den tjugonionde juni 2009. Idag är en speciell dag då, jag sa sova, hålla tummar och tår för en vän och jag ska jobba med förmodligen ytterst lite att göra.

Jag hoppas få en trevlig dag utöver allt det där och nu funderar jag start på att göra verklighet av mitt första löfte, att sova.

Saknar allt där hemma, vi hörs!