Vilken dag det har varit idag ska ni veta. Jag och mina dåliga nerver har inte bara drömt om en kuggning i natt, vi vaknade runt 10 och kund everkligen inte sova mer, trots att jag somnade sent på natten och vaknade flera gånger. Jag gick upp, tog en dusch och satte mig framför datorn, vs. Tv:n och bara väntade ut tiden. Inte nog med att jag mådde illa och grät emellanåt, jag fick nästan panik varje gång jag påmindes om en bil vilket händer sådär var 5:e minut, antinge via tv:n eller nåt som någon lagt upp på datorn.

Vid två had ejag min uppvärmningslektion så jag satt nere på körskolan 13.20 eftersom jag inte fixade att vara hemma, ingen förutom min mamma visste om att jag skulle göra ett nytt försök idag så det var väl rätt skönt iallafall. När klockan närmade sig kvart i två och mina körlärare jag kört mest med Ann och Sofia, kom ner så började jag gråta ordentligt. Jag var helt säker på att aldrig fixa det där jäkla driver licenset så jag mådde väl ungefär lite apa, på ett dåligt sätt, apor kan ju vara rätt söta ibland.

Anyhow så fick jag värma upp med Torgny en runda och vi körde ut på balkenhausen - E22 mot kalmar, mot mjällby därefter in mot stan via sölve, backa runt gathörn och sedan parkera uppe vid parkeringen där alla uppkörningar börjar och slutar. Ann, min älskade körskolelärare, och jo, ni anar nte hur mycket hennes stöd betytt, kom med för att sitta med på lektionen, jätteskönt kan jag lova. Sedan kom lille Jörgen, samma man som kuggade mig, då blev jag lite halvt nervös men samtidigt lättad.

På uppkörningen fick jag ta höger ut från parkeringen, köra ner mot Ica, ut mot falkvik, förbi gymmet och in i villakvarteren. Där backad ejag runt ett snöigt, men mycket snällare, gathörn än sist. det gick galant men jag fick göra det två gånger för den första kom jag lite för nära och vågade inte chansa. Därefter fick jag köra förbi falkvikskyrkan, in mot netto och ta E22:an mot Kalmar, IGEN, tur där att jag var beredd på cykelfältet jag korsade. Jag körde återigen mot Mjällby, svängde in på en väg till höger, lite tidigare än den med Torgny, in mot stan via Sölve och parkera. När jag stängt av motorn bultade hjärtat ska ni veta, men Jörgen, min vän kryssade i gröna rutan och sa att han tyckte jag var godkänd. Och då kom tårarna, IGEN, sen fick han en kram, och utanför fick Ann också en stor Bamsekram.

Jag gick bort till Sofia och kramade om henne också (Jag kommer att sakna dom något fruktansvärt ska ni veta, men jag ska nog ner och ta en fika någon dag iallafall:))

Nu är jag helnöjd. Vilken dag, den slutade precis som jag ville!

Hipphipp hurra till mig som tog körkort idag=D